söndag 14 juni 2009

Ett ospelat kort?





En välartad och mycket monoton villaförort tar form. Härnäst ska jag lägga på tak och arbeta med trädgårdar och gator. Jag är hittills nöjd med arbetet. Jag utför den idé jag hade från början, med små förändringar under arbetets gång.

Under fredagen fick byggnaderna sin utsida. Fönster, dörrar också rosa puts. Tre olika modeller finns och jag tycker hela tillrättalagdkänslan förstärks av upprepningen.


Dagens kort löd:


Ge uttryck för dina känslor i det du bygger.


Mina känslor för dagen var lugn, focus på bygget, sansat, iminbubbla- känslor. Och jag tyckte kortet var mycket svårspelat. Ärligt talat så ignorerade jag kortet under nästan hela dagen. Fy, skäms...

I alla fall...nu när jag tänker på det så hade jag inga starka känslor som ville ut. Däremot känslor av lugn och ro. Jag var samlad och fokuserad och kanske finns det ett uttryck för det i bygget, även om jag inte tänkte så under arbetets gång.

Detta är intressant. Att följa en regel, något läraren säger och sen inte vilja, kunna, förstå... För elever händer detta nog ofta och jag tänker att det viktiga är försöket. Om eleven tar till sig det man önskat av denne och sedan förhåller sig till det och försöker så är det det som räknas. Jag vill inte släta över mitt ospelade kort, reglerna ska följas. Men, jag tycker det är viktigt att i min kommande roll som lärare ha funderat över hur långt reglerna gäller. Elevernas egna tolkningar och förhållningssätt är ju viktiga.
Gör jag mig förstådd?
Jag måste nog fundera mer på dethär...






Inga kommentarer: