måndag 17 november 2008

Föreläsning med Gunilla Granath.

Dethär var intressant. Dagen innehöll samtal kring den milda makten, att hantera gruppen i klassrummet och hur ska man som lärare agera när problem uppstår i klassen?
Gunilla delade med sig av det hon skrivit om i sin avhandling och vi lyssnade och fyllde i.
Hon har inspirerat mig att vilja göra samma sak... vara sjundeklassare igen, åter känna på och iaktta samtidigt...

lördag 15 november 2008

HDK - vecka

Måndag... gruppen samlas. gul prick i pannan.
Vi diskuterar kring ordet välfärd, många tänker olika..och lika. Vi arbetar fram ett välfärdsspel där man slår tärning om vart man ska gå. Genom kåkstad, via härbärge fram till målet...Utopia.
dethär var kul!

Tisdag... ordet nöje...stämmningen något avslagen...en gigantisk borg.

Onsdag...MAKT...en ängel med brinnande vingar..och ansiktet...va, george bush??. Ha, ett glödande hjärta får han i alla fall.
Ser film klockan två. oj konstigt... två män filmar döda djurs förruttnelseprocess... och en kvinna med amputerade ben...jag är förvirrad.
Jag undrar lite... vad blir det av veckan? vad är målet...känns luddigt

Torsdag...hem...känner att det som blivit till denna dag lutar mer åt ordet nöje, eller?...

Fredag...skönt det faller på plats... att få se filmerna och bilderna med kommentarer det knyter ihop veckan fint och vilka resultat det blev... nu känns det bra igen. Kul avslutning!

Bra vecka som blivit ännu bättre med ett tydligare mål. Jag saknade information om vad som skulle hända och i mitten av veckan var förvirringen, kanske inte total men ja, förvirrat o lite slött i alla fall. Vad arbetar vi mot?? undrade vi.
Men i efterhand känns det bra. Nu känner vi varandra lite bättre, har diskuterat, byggt och brottats med uppgiften och jag har lärt mig endel om gruppdynamik... om hur viktigt det är att alla försöker och att alla öser ur sitt bagage och delar med sig, vad intressant det blir då.

Väldigt imponerad är jag av liveorkestern som satte ljud till den svartvita stumfilmen...vilket sammarbete och vilken timing...woooa!

torsdag 13 november 2008

sokratiska samtal..

En givande dag!
Hon, en bra föreläsare och samtalsledare.. jag, öronen på spänn och vill kunna behärska det sokratiska samtalet som Ann S Pihlgren.

Hela dagen gav mig mycket, särskilt bra var det med mycket övningar under eftermiddagen. Svårt dock, först tänkte jag; verkar ju inte så krångligt men när man testar på riktigt märker man... detta kräver övning.
Och övat har jag gjort. Testade på en klass i sjuan under livskunskapen. Temat rörde hur elevrna uppfattar klassen som grupp.. lite luddigt men de fick i alla fall samtala kring hur gruppen förändras beroende på deras eget uppförande och hur de själva tror att andra uppfattar dem. Vet inte om ämnet passade men själva formen av samtalet fungerade.. en och en pratade medan vi satt i ring och jag eller eleverna ställde fördjupande frågor till den som hade ett påstående.
Ett väldigt givande sätt att arbeta och bara på en lektion tyckte jag mig märka att eleverna i en ofta stökig klass förstod meningen med samtalet och tog det på allvar.

I ämnet bild passar detta sättet att samtala perfekt. Jag har en önskan om att bildlektionerna ska ge eleverna chans att både utveckla teknik men också, eller FRAMFÖRALLT.., få uttrycka käslor och lära sig att samtala och reflektera kring bilder. Då måste ju denna samtalsform passa utmärkt.
De sokratiska samtalen leder in på djupet.. förvirrar lite och ger många nya frågetecken och det är det som verkar så bra. Dessutom känner jag att man lär känna de man samtalar med på ett nytt sätt vilket är mycket värt i en klass.

Jag längtar efter att få använda mig av de sokratiska samtalen i klassrummet.
Eleverna, jag, vi kommer lära oss mycket!

stenen

Mycket bra workshop med Tarja.

Alla valde sten, tecknade av och utifrån detta skapade den tonårsfigur vi såg i stenen.


Vad kul det var att teckna av med kol, det var länge sedan. Också intressant att fundera kring vad för människa man såg i stenen. Jag tecknade den kaxiga, på ytan självsäkra tjejen med svårighet att släppa andra inpå skinnet.

























Denhär övningen hade mycket att ge; teckningsövning, identitetstankeväckande och funderingar kring gruppdynamik.

Det är detta jag vill få med mig i denhär utbildningen, dels konkreta övningar som denna, dels att fundera och diskutera kring tonåringars identitet, gruppdynamik vad som händer i klassrummet. Hur hanterar men det? Mycket givande med diskussion i klassen kring hur lärare och elever fungerar tillsammans och hur elever påverkar varandra och fungerar i grupp.

Dessutom tror jag att tonåringar skulle gilla denhär typen av övning som berör dem själva och det de funderar kring i den åldern. Jag kommer använda denhär övningen rakt av när jag får chansen. Den kan dessutom följas upp med diskussion kring identitet, grupptillhörighet eller annat som eleverna relaterar till. Visst kommer man längre ifrån ämnet bild om man har mycket diskussion men jag tror att vissa klasser kanske kan behöva pratet för att utvecklas och få ett djup i ämnet bild.
Jag tycker också att man kan utveckla workshopen till att arbeta med självporträtt, föreställande eller icke.


















mer självporträtt..

tema själporträtt inspirerade till ett i olja