interkultur, identitet och minnen från förr

En givande vecka som ringar in vad man får vara med om på utbildningen... eller rättare sagt man vet aldrig vad som komma skall.

Tisdagen innehöll föreläsning med Rasoul Nejadmehr som pratade om interkulturell pedagogik och vikten av att hålla sinnet öppet som lärare. Jag kopplade mycket av det han sa till den VFU plats jag haft och de dilemman man möter där, med oroliga, osäkra individer som söker efter identitet genom ursprunget och kulturen. Han pratade om vikten av att skapa sin identitet genom att interagera med andra och se varandra som subjekt och inte objekt.

Hela föreläsningen gav mig mycket, både inspiration till att läsa mer om ett interkulturellt samhälle och att komma ut i klassrummet för att diskutera och arbeta med dehär frågorna tillsammans med eleverna.

Under eftermiddagen fick vi lyssna till Fredrik Gunve.

Han pratade om det yttersta lagret, den fysiska kroppen och vad som finns innuti. Man, kvninna man, trans eller bi. Det finns skillnader med vad man ser på ytan och vad individen bär innuti. också detta gav mig mycket att tänka på och bära med mig i rollen som lärare... och för mig själv.

På torsdagen talade Oskar Broberg om identitet i tid och rum och otid.

Om polykrona landskap där historien ligger lager på lager och det som hände förr lever vidare i dag. Hur skapade man sin identitet förr och hur ser det ut idag? Vilka influenser finns nu som inta fanns då?

Jag älskar sånthär. En liten stund av histora, ett andningshål i vardagen där någon berättar om människan förr.

Jag bär med mig och delar med mig.